Måndag 24 oktober, vi får skjuta upp julen och skjuta tomten

Lönebeskedet kom neddimpandes i postlådan idag. Behöver jag säga mer än att jag vill skjuta mig själv i ögat! Jag som hade hoppats att jag skulle kunna lägga undan något till hyran men 7.400 är det vi har för försörjning i 2 månader framöver på 2. Detta betyder 3.700 kronor på en månad på 2 pers alltså 1850 kr är det jag har i pengaväg denna månad. Jag är så frustrerad att jag vill fan grina. Så kontentan av det hela är att jag inte har råd med att folk fyller år och jag har absolut inte råd att fira någon jävla julafton som jag längtar till varje år. Har inte råd att köpa julklappar, julpynt, födelsedagspresenter, resor, kläder eller nått. Så jag bränner önskelistan, förtränger jul och allt vad firande innebär, skjuter alla tomtar på gatorna och önskar alla en jävligt god jul i förskott. Jag kommer fan aldrig att bli vuxen och kunna stå på egna ben. Jag kommer aldrig att få känna att jag klarar av saker själv. Jag kan inte räkna med att det ska finnas någon säkerhet eller någon slags backupplan i mitt liv över huvud taget. Att alltid leva på den förbannade kanten är fan det mest stressamma jag vet. Jag kan ju inte ens för i helvete köpa mig det billigaste jävla träningskortet som existerar innan jag vet att mamma och pappa är beredda att gå in och betala månadskostnaden för mig de månader som livet skiter sig. Jag hatar pengar!

Söndag 23 oktober

Idag har varit en riktig hemmafixardag. Vaknade klockan ett med en sådan fruktansvärd träningsvärk att jag inte kunde tro det. Gårdagen spenderades hos Tant Anna på förfest. Sedan bar det av till club 90 på Linns begäran. Jag kan ju erkänna att jag hade räknat ut att det skulle bli rätt dragit men jag hade nog inte kunnat föreställa mig. Jag och Linn dansade max i över tre timmar och i alla fall jag var nog lite för berusad för att kunna behärska mig själv, det var ju så roligt. Bara nittiotalshits hela kvällen och vi sjöng oss hesa. Värt ett minnesmärke var att Linus, Christian och Klaus dansade med oss som tokar. Så jävla roligt när alla bara släpper lös! Men som sagt åter till i morse. Jag visste inte ens om jag kunde kontrollera mina ben för att träningsvärken var så total. Framsida lår, ljumskar, mage, rygg, nacke och axlarna är jag ömmast i. Men tro inte för det att jag låg i sängen hela dagen och pillade mig i naveln. Nej nej, upp och hoppa äta frukost och fixa. Leta nya middagsrecept, städa, vika kläder, byta lampa, diska, handla, panta, laga middag och tvätta. Alltså en helt normal bakisdag för min del. Det som hänt sedan mitt senaste inlägg är att jag har fått bekräftat på massa roliga besök som vi ska få. På torsdag kommer farmor och farfar ner och då ska jag hämta upp dem på stationen. De stannar tills på söndag och när de far hem så avlöser min älskade Sandra dem. Sedan hoppas jag att söta Liza trillar förbi när hon är uppe här i storstan också mellan 2-4 november. Det är fullt upp alltså, vilket är skitkul. På tisdag får jag lön och då ska jag ta mig till friskis och svettis så fort jag vaknar och lösa kort och göra mig ett välbehövligt pass på gymmet. Utöver det så är det ju halloween snart, vi funderar för fullt på vad det kommer att bli för galet bra kostymer i år. Jag funderar på att vara en domare typ baseball eller nått liknande fast samtidigt skulle jag vilja vara något som innebar lite mer pysslande. Jag skulle gärna typ bygga mig en egen mask eller nått annat trevligt. Jag saknar verkligen att pyssla det är så oerhört roligt och avslappnande att få sitta och pilla med något kreativt. Åh, nu läste jag nått på herrns dator så nu är jag bara arg och frustrerad på alla jävla idioter som pissar på Sverige och vad Sverige är och alltid kommer att vara. Nu har någon jävla idiot på traffikkontoret tagit beslut om att de ska hugga ned en av Stockholms äldsta ekar som är mer än tusen år gammal. Enligt trädexperter finns det inget som tyder på att eken kommer att dö och börja tappa grenar inte på flera hundra år. Jag hatar dem!!!!!! Jävla idioter de säger att det är för allmänhetens säkerhet men med all jävla garanti så är det för att få plats med ännu mer betong och asfalt. Grattis, ni dödar era barn och deras efterlevande! Gör ett museum för träd också, helst i plast så att man nästan kan förnimmas om det som en gång varit. Anlägg sedan era hustomter med asfalt och lägg in konstgräs. Då slipper ni allergi, klippning och den obehagliga lukten som rent gräs avger. Sen tycker jag att vi återinför rövslickaren fast i plast också då såklart. Jag menar träd och papper verkar ju vara något att förakta inte att bevara så jag ser gladeligen att dessa herrar pillar sig i arslet med en plast spatel istället för mjukt och bekvämt toalettpapper. Ska man inte ha ett träd ska man inte heller njuta av vad som kan komma av det. Så som det alltid varit sagt: Man kan inte äta av kakan och samtidigt ha den kvar. Arg är vad jag är nu. Tydligen kommer beskyddare av trädet stå i en skyddscirkel kring trädet inatt och enligt planerna så kommer trädet att huggas ned imorgon mellan 06.30-08.30. Upp till kamp för grunden till vårt kära land!

Onsdag 19 oktober

Idag har jag varit ensam hela dagen. Herrn har varit på hotellet i Bromma och agerat hantverkare inför invigningen imorgon. Han började halv tio och nu är klockan snart åtta på kvällen och han är inte hemma än så det verkar ju som att det fanns en del att göra. Hua känner att jag börjar få lite panik inför invigningen, har verkligen ingen aning vad som passar sig att ha på sig. Man vill ju inte vara för uppklädd, men då kommer jag få kommentaren av Linus att man aldrig kan vara för uppklädd. Nu sitter jag i soffan och har snart ingen känsla kvar i fingrarna, ser på The Da Vinci Code för kanske tusende gången och har installerat msn på datorn kanske något jag får ångra. Men tusan vad kallt det ska vara. Har slagit på alla element men det känns inte som att de är varma. Har i varje fall varit lite huslig idag, städat, dammsugit, diskat och fixat allmänt. Imorgon hade jag tänkt kliva upp tidigt och gå ut för att träna lite. Känns bättre att gå på massa festligheter om man vet att man gör något för att se bättre ut. Sedan blir det en lättare frukost för att hålla mig vaken annars kommer jag lägga mig i matkoma i sängen och sova bort hela dagen. Ah, har beställt nya säsongen av Bones också till mor och far så att de kan kika på den och sedan ge filmerna till mig =) Ah, har precis fått en inbjudan till armemuseeum imorgon. Ska få en privat visning av museet och jag antar att jag kommer få se alla saker som de inte har på visning också. Giihi vad spännande det ska bli. Mycket att hinna med imorgon alltså. Nu måste jag fixa lite här och koka en kopp te så att jag får upp värmen, jag och Martin kommer ha skitskojj imorrn på museet wiieii! =)

Tisdag 18 oktober

Här har ni resultatet av alldeles för mycket fritid. Men jag måste säga att jag är galet nöjd med hur det blev. Jag har haft min blogg rätt länge nu utan att orka göra något konkret åt den. Men idag var dagen och jag kände att natur och naturfärger var helt korrekt för mig och min blogg just nu. Ni som kikar in får gärna skänka mig lite feedback så att jag har koll på läget. Nu ska jag kika över kommentarfunktionen också och se om den går att göra lite simplare för jag orkar fan inte ens själv logga en kommentar..

Måndag 17 oktober

Ibland, eller rätt ofta känns det som att jag aldrig får vara den prinsessa som jag har rätt att vara. Jag har alltid jobbat och skött mig bra. Jag har alltid studerat och det flitigt. Men det känns aldrig som att jag får någon utdelning av det. Nu sitter jag här igen helt pank, utan jobb och med massa drömmar som endast gör mig fruktansvärt deprimerad och stressad. Jag vill också resa och se världen. Jag vill också sitta på fik inne i stan och läsa böcker och prata skit med mina vänner. Jag vill också kunna fatta beslutet att jag är gammal nog att skaffa mig en hund eller vilket annat djur jag än känner för. Jag vill också kunna ta irrationella beslut om min vardag och bara leva livet. Men det kan jag inte. Det första som hela tiden drar mig den är den ekonomiska biten. Jag har fan aldrig ett korvöre kvar att köpa mig en ny BH för ens. Sedan är det den biten som handlar om att våga flyga, jag är ju så hemmakär att det är äckligt. Jag blir så arg på mig själv. Det är för mig helt obegripligt varför jag inte kan få vara bortskämd och få presenter och nya skor och resa iväg på weekends och liknande. Jag försöker verkligen, hela tiden försöker jag att lyfta upp mig själv och det är alltid i kragen. Men så är jag där igen. Oavsett hur mycket jag anstränger mig med arbeten och allt vad tusan det nu kan vara så känns det så värdelöst. Jag vet att jag har potential att vara något helt extraordinärt men så sitter jag här nedsjunken i soffan med fötterna på bordet och kommer med all säkerhet snart att jobba på något annat lågavlönat jobb som inte ger mig de möjligheterna som jag söker. Jag hoppas verkligen att studierna till våren lyfter mig från marken och får mig att känna mig betydande igen.

Jag kanske bara är en äcklig materialist med ett sinne likt en bortskämt unge som aldrig behövt stå på egna ben. Jag hoppas verkligen inte att jag har en sådan felande uppfattning om mig själv, men jag tror verkligen att jag behöver lite Bettyuppskattning nu för vad det är jag hela tiden försöker att arbeta mig igenom och uppför. Jag måste lära mig att prioritera mig själv och vad jag faktiskt vill, för i dagsläget vet jag inte om jag ens känner vad jag själv vill göra många gånger utan resonerar utefter andras önskningar och bygger en bild om mig själv genom det. 

PRUPP! Borde ta kameran och gå ut nu... men jag vet inte vart och det är folk överallt. Asfaltland. Avgasland. Människovärde0land. Kultursekulariseringsland. Kärlekslösland. Dyrland. 

<3 NORRLAND <3

Fredag 14 oktober

Så var snart ännu en vecka avklarad. Eller ja, jag vet inte om man får säga avklarad om man inte gjort så mycket konstruktivt. Jag har då i alla fall lyckats att frenetiskt nog städa hela lägenheten två gånger under loppet av fyra dagar och igår var jag inte nådig. Kröp runt på alla fyra i hela lägenheten och dammsög samt sprutade Ajax på i stort sett alla lodräta ytor i hela lägenheten. Igår däremot så blev jag så inspirerad av mig själv att jag plockade fram studielitteraturen till koptiskan och satte mig ned och pluggade i si sådär 3.5 timme. Åh, vad lycklig jag var där runt halv tre snåret imorse när jag stängde igen pärmen och kände att jag faktiskt gjort något jag verkligen gillar. Tanken var väll att jag skulle lägga mig vid tre men då herrn behagar att spela filmer i sängen på datorn så somnade jag väll inte ordentligt för ens vid fem. Behöver jag tillägga att vi var tvungen ned i tvättstugan och hämta vår tvätt också klockan 08.00.. Så mycket sömn kan jag ju inte skryta om inatt i varje fall. Vid elva kom det hit någon snubbe som skulle spela seriematch mot Linus så jag tog på mig promenadskorna och lämnade de två fullvuxna karlarna till sitt spelande medan jag gick ut och motionerade. 7.2 km senare och en trevlig matkasse rikare så traskade jag återigen hemåt. Nu har jag duschat, ätit frukost och suttit en stund i soffan och nu har jag snart bestämt mig för att sova i några timmar. Är helt slut. Systeryster ska hämta sin hund i helgen också så antagligen får jag träffa henne imorgon. Nä, nu ska jag ta en lunchvila.

Torsdag 6 oktober

Det är mycket här i livet som är flyktigt. Detta har jag fått känna på extra under denna veckan. Jag kan ju inte säga att jag är speciellt ledsen över vad som hänt utan mer lättad rent allmänt. Jag har nämligen så fint fått sparken, sparken är din. Jag fick välja att säga upp mig själv vilket jag också gjorde. Tydligen så passar det sig inte att man har egna åsikter och framför dessa när det så önskas från högre instanser. Men men vad ska jag göra. Som jag sa jag gråter inte floder över detta då jag vantrivdes makalöst mycket. Jag gillade kollegorna alla var väldigt trevlig men systemet på företaget fungerade inte och det kommer att resultera i att fler än jag är/blir missnöjd och jag kan ju delge att jag inte var ensam om att tycka illa om systemet redan innan jag fick gå. Aja, det är så det kan bli. Jag har sedan i tisdags då detta hände hunnit med att blivit firad av världens bästa sambo för att jag slipper vara ett depressivt vrak, sökt massa nya jobb, städat, tränat, stickat massor, läst och sovit gott. Jag kan lova att det verkligen har varit själavård för lilla mig. Jag har kommit underfunn med att jag styrs i högsta grad av mina känslor samt att jag har väldigt svårt att vifta bort dem. Vissa besitter kunskapen att strunta i sina känslor och bara krypa in i ett nytt känslomässigt läge och sedan fortsätta spela Allan Ballan. Jag kan tyvärr inte det. Det har blivit mer och mer klart att jag är alldeles för uppmärksam även på de minimala sakerna och lägger märke till saker både fysiska och psykiska som resulterar i en allt för stor känslomässig omställning för mig, vilket gör det omöjligt för mig att kringgå detta. Jag vet inte om det är det faktum att jag känner för mycket som får mig att inte visa det utåt eller om det är för att jag helt enkelt är rädd för att visa det. Detta tillsammans med många existentiella frågor trängs i min hjärna just nu. Jag älskar hösten jag blir så fruktansvärt filosofisk om än en aning depressiv men samtidigt mår jag bra av att få filosofera kring regnet, livscykeln, luften, hjärnan, medvetenhet och framför allt mig själv. Jag vet inte riktigt om jag tycker att människan är så komplex som hon verkar. Eller ja, det beror på vilken dag man frågar mig tror jag. Jag tror att jag uppfattar andra som komplexa när jag har mycket med mig själv samtidigt som jag uppfattar människor som rätt enfaldiga när jag har för mycket tid till övers. Det kanske går hand i hand men det är ett intressant faktum att jag nu filosoferar över hur jag faktiskt filosoferar kring människor utanför mig själv.

Det märks att jag är ensam va? Tar mig aldrig ro att flöda ut såhär mycket när jag inte är själv och har plats för min egen hjärna i lägenheten. Jag vet inte men jag tror att jag blir rätt hämmad och lite skrämd att faktiskt filosofera fritt när Herrn är med. Det kan bero på att han verkar vara så bestämt och fast beslutat i alla sina uppfattningar om världen, universum och allt annat. Detta samt att jag aldrig riktigt kommer överens med mig själv i talande form. I skrift har jag aldrig haft problem att uttrycka mig, varför jag heller inte kommer fram till människor på det sätt jag önskar när jag konverserar med dem. Kanske är det för att de inte når fram till mig och mitt plan eller om det bara handlar om ren ignorans och intolerans från min sida. Hrm.. Blev ett mäkta djupgående filosofiinlägg detta. Jag vet inte om jag kanske kan ofreda någon med mina harmlösa brydderier men om så är fallet så var det inte min mening annat än att själv få nå ut i spetsen av mina filosofikedjor. 

Men som sagt till en mer vardaglig konversation med mig själv så kan jag konstatera att det är torsdag. Klockan är snart tio på kvällen och jag sitter fortfarande i mina träningskläder som jag hade på mig för snart 12 timmar sedan då jag bar mig själv ut för ett träningspass innan frukosten. Detta har ju såklart en direkt koppling till det faktum att vi inte har tillgång till varmvatten i lägenheten efter elva på förmiddagen. Jag känner mig rätt äcklig men resåren mot min självföraktade mage gör sitt jobb och smiter åt rätt bra på ett sätt som får mig att tro att jag är smärtare än vad som verkligen är fallet. Herrn har jag skickat iväg på öl och whiskey mässa, antar att han kommer att vara full och lycklig som ett barn när han kommer intrippande här efter midnatt. Sedan han for vid halv fem har jag inte gjort så mycket produktivt som vanligt har fastnat i min hjärna några gånger och funnit mig själv stirrandes in i intet. Utöver det har jag lyckats ta mig några till sidor igenom den första av historieböckerna som jag ska läsa. Det är rätt tungt att läsa om arkeologiska fynd på 800 sidor då man inte primärt är ute efter den arkeologiska biten. Men när jag väl kommit mig igenom den första boken återstår bara ren ljuvlighet. I helgen var vi upp till Sundsvall. Hur skönt som helst saknar mamma och pappa lite mer än jag vågar erkänna för mig själv så det var väldigt mysigt att bara få vara hemma i ljuvliga Indal i nästan två dygn. Farmor och farfar hanns ju självklart med då de bor så nära till hands. Lite middag där på lördagen samt kvälls underhållning med kort på Indalsvägen 42. Jag hann även med att äntligen få fara upp till Liden och träffa den andra grenen av familjen Hintala vilket jag väldigt sällan hinner och som jag har lite skuldkänslor för men men jag kan inte dela på mig så jag får helt enkelt bli bättre på att prioritera. Detta samt en sväng till Linus föräldrar på söndagen innan återfärd mot asfaltland var det vi hann med när det gäller familjebiten. På fredagen när vi kom fram till Sundsvall såg vi såklart Gif-Åtvidaberg vilket var helt magiskt eftersom det blev 6-0. Utklassning på hög nivå, jag har ju fortfarande inte lyckats få se en enda förlustmatch så. Imorgon är det sagt sedan typ två månader att en kompis till Linus ska komma hit och gästa men då vi inte kan komma i kontakt med denne herre och heller inte har fått något klartecken så står jag här utan någon som helst aning om hur denna helg kommer att se ut och ärligt talat skulle jag gärna ha åkt på Nordfest i Sundsvall. Ja, då jag inte har så mycket annat för mig nu på dagarna har jag en känsla av att det kommer bli mer av den här varan både i lite tyngre men också lättare mer läsbar form. Det blir väll några sminkuppdateringar under helgen skulle jag tänka. Jag måste bli bättre på att föra in mina sminkningar det är så roligt att ha kvar när jag väl blir nöjd med en då den ändå åker ned i handfatet när man kommer hem. Så för att knyta ihop hela den här säcken hade jag tänkt göra, absolut ingenting. Den som orkat sig igenom allt detta ska ha en eloge för att de inte ledsnat och tack för uppmärksamheten. Jag må vara den jag är men jag älskar er ändå! Hihi nu ska jag sno lite av mammas <3 valnötsbrownies som hon skickade med.