Torsdag 24 november

Och så kom domen... Efter att ha varit pank i princip 2 veckor kom idag lönebeskedet. 500 kr.... Är vad jag/vi har att leva av de kommande två månaderna. Paniken sköljer över mig som en våg av andra människors spya och jag kan inte annat än att bli apatisk och tappa viljan till i princip allt. Så det blir alltså inte någon julskyltning till helgen, inget jävla firande alls. Ska spola ned resterna av mina förhoppningar om jul i toaletten och fortsätta stoppa huvudet i sanden. Så för att fortsätta sitta hemma i lägenheten även den kommande månaden utan att ha en möjlighet att ens gå och ta en fika någonstans känns som ännu ett nederlag att lägga i högen just nu. Att gå och försöka få lite pengar någonstans känns om inte annat ännu mer värdelöst eftersom att jag för det första inte ens är skriven här nere och inte heller att jag kommer att få pengar imorgon om jag gör det. Så... Jag antar att jag kommer att sitta här och gnälla de kommande 60 dagarna så förvänta er inget solsken från min sida. Jag kan ärligt säga att jag skäms över min egen situation, det är pinsamt att konstatera att man inte ens kan försörja sig själv, pinsamt att jag fan aldrig kan lyckas... Jag undrar när jag kan klassificera mig själv som vuxen (läs självförsörjande) och kunna känna säkerheten i att jag kan lösa saker som kommer upp själv. Att komma krypandes varje gång det tryter visar inte på någon som helst ansvarskänsla när det gäller ekonomi och att inte kunna lösa problem själv är som att klassificera mig som inkompetent. Så för att avrunda detta glädjefulla inslag i min blogg så kan jag väll skriva...  BAJS!