Inget är som hemma.

När jag flyttade hemifrån trodde jag att det skulle vara svårt att acklimatisera sig till ett liv i stan i en trång lägenhet. Men trots alla mina fördomar och redan upp målade problem, har även det sin charm. Det är så skönt att leva det liv som man själv har utstakat för sig, att kunna leva ut sina svängar i den mån det är möjligt. Även tryggheten att kunna bygga upp sin egen atmosfär (vilket för mig är viktigare än inredning i ett rum) gör att jag kan slappna av och njuta av omgivningen på ett sätt man aldrig kan göra om man inte känner sig hemma.

Men jag har även hemma på ett annat ställe, hos mamma och pappa på landet. Det är allt stadslivet inte är och här är det fyra individer som ska räknas in i kalkylen vilka man ska acceptera och respektera eftersom att man delar på ett utrymme och man spelar en roll i någon annans liv. Detta hemma är även det lika mycket hemma fast på ett annat sätt, här har jag mitt liv min familj och de som alltid finns där för mig. Det är också roten till mitt liv, vilket gör att man alltid kommer att känna ett starkt band till den plats man spenderat hela sitt "barnaliv" på.

Så vad är hemma om inte en känsla, det är inte ett rum eller en adress det är där man kan komma till ro, känna sig älskad och vara den man är.

Idag är början på min dröm, trots att den bara handlar om inredning blir det nytt, fräscht och ro givande. Jag är så glad att jag bestämde mig för att göra slag i saken, så nu är det helt omgjort och jag är Supernöjd.
Imorgon blir det jobb och jobb sedan mat hos farmor, det behöver väll inte tilläggas att min farmor lagar bäst mat i världen (det är något jag tror ingår i kategorin "farmor/mormor" för de i min generation).
Dagen har varit mycket trevlig och hjälpen jag fick att inreda var oumbärlig du var guld värd idag precis som alla andra dagar i mitt liv.
Ska inte glömma att min Bumbibäbis åkte till Birsta idag och skulle hälsa på mig på jobbet men jag var inte där. Hade min lediga dag.
Trots arbete imorgon känner jag mig inte ett dugg lockad av att sova, tycker dock att sömn är viktigt men inte just idag, är för upprymd. Regn, mys och en vacker lägenhet gör att det är svårt att liksom fokusera på det tråkiga och alldagliga som väntar bakom nattens dimmor.

För att avsluta vill jag citera ur Marilyn Mansons biografi (tankar som Manson har om sig och Anton LaVey):
"Man kan säga att vi bägge två spenderat större delen av våra liv med att försöka belysa kristendomens sanna jag med hjälp av skenet från dess egen gloria, och som ett resultat av det hade vi själva blivit utsedda till syndabockar och fått utgöra bevis för att kristendomen behövs"

Detta är platsen där Olof den helige år 1029 eller 1030 skulle ha klivit iland och påbörjat kristnandet av Gotland.

Äntligen efter nästan 2 månader kan jag sitta vid min dator igen, vilken lycka.
Är i valet och kvalet om att köpa ett par byxor, eftersom jag lider fullkomlig brist på liknande attiraljer. Det är ju bara så ofantligt svårt att veta vilken storlek man ska ha och om de kommer att passa.
Nu måste jag i alla fall ta tag i planeringen för mitt PA, resan kommer närmre och närmre för var dag som går. Kanske ska sätta mig och göra en checklista över saker som ska göras och packas med.
Har i alla fall kunnat planera in lite roligt i mitt så ansträngande arbetsliv, imorgon ska jag träffa en kär vän och på torsdag ska jag på Boda Borg, vilket kommer att bli ett äventyr i sig självt.

Nu ska jag rycka mig i kragen och få något gjort.

Jag må inte ha många, men få räcker gott. Det har visat sig tydligt genom årens gång.

Mina vänner är trogna, underbara och världens bästa.

Jag tänker väll mer på en speciell.



Vad vore våra utflykter utan all otur, och vad vore våran vänskap utan hysteriska skrattanfall och sjuk humor? Jag tror inte på en vänskap som handlar om ett evigt bindande där man måste rapportera till varandra varje dag, utan det är de spontana träffarna och de spontana samtalen som skapar kontakt mellan två människor.



Så vad som möter mig väl hemma efter en lite mer slitsam dag på jobbet än vanligt, är just obegränsad vänlighet och hjärtlighet som bara kan komma från dem man håller av mest. På dörren hänger det underbaraste lilla paket med en hur underbar gåva som helst, full av personlig mening och vackra tankar.



Uppskattning kan te sig i många former ibland verbalt ibland psykiskt eller fysiskt och ibland på ett plan över det normala. Jag vet inte hur man egentligen ska visa sin uppskattning på samma nivå som gåvan och mest av allt tanken bakom den, men det är kanske det som är meningen?



Det var i alla fall höjdpunkten på länge och helt oväntat, mycket tacksam för att du är så underbar och att du alltid ställer upp när jag får mina galna idéer. Jag är glad att du är en del av mitt liv, jag trivs med dig och jag hoppas att det är ömsesidigt. Jag har fått förklarat för mig att jag är bättre på att uttrycka mig i text än vad jag är i ord, så jag hoppas att du förstår hur underbart mycket du betyder för mig och att du alltid kan vända dig till mig när det är vad som helst, jag kanske inte kan lösa det, men jag kan lyssna. Tack hjärtat!!!